Så är det dags för Alla hjärtansdag igen... Det är många som är bittra på denna dag, många som tycker det är jobbigt att vara ensamma och inte ha någon att fira denna dag med. Är du singel är detta en dag som du fruktar. Jag vet att det är en väldigt överskattad dag, som egentligen bara är till för att tjäna lite extra pengar. Men jag måste säga att jag älskar den här dagen, jag är uppvuxen med den. Alltid i skolan när man var yngre så var det alltid dekorerat med hjärtan, lärarna delade ut gelé-hjärtan på lektionerna och hemma så brukade pappa alltid köpa hem en liten ask med choklad-hjärtan och en bukett med rosor till min mamma. Även om jag inte alltid har haft någon att fira denna dag med, så har jag annars firat den med vänner. För vem har sagt att du måste fira den med någon du är tillsammans med? Räcker det inte att du firar den med vänner som du älskar, men visst är det allra mysigast att få fira den med sin pojkvän, och det är något jag allatid har längtat efter att få göra.

Så förra året tog min pojkvän ut mig på middag och vi hade en jättemysig kväll tillsammans. Så såklart hoppades jagpå att få fira alla hjärtansdag med honom i år igen, men såklart så ska killen jobba och det är ett event han inte kan avboka. Såklart blir jag besviken, för jag gillar denna dag så mycket. Jag älskar blommor och små presenter, det behöver inte vara de största rosorna eller den största presenten, men bara att man visar uppskattning lite extra mycket. Jag måste väl säga att jag är väldigt romantisk av mig och kanske lite  old fashioned, men jag tycker att det är killen som ska planera nåt romantiskt för tjejen. Även om jag själv älskar att ge små presenter och så, så känns det konstigt att hela tiden vara den som är den romantiska i förhållandet. För jag hamnade verkligen i förhållandet med en kille som påstår sig själv att vara romantiker, men jag vet inte vad hans uppfattning av romantik är, det är inget han delar med sig. Så för en gångs skull när jag faktiskt vet att han kan vara romantisk, även om det skulle uppskattas ännu mer en annan dag på året, så hoppas jag fortfarande på alla hjärtans dag. Men han ser det inte alls på samma sätt, så jag är ensam med att tycka det är en mysig dag, ensam med att faktiskt se fram emot den och hoppas på att något romantiskt och roligt ska hända...

Kanske nästa år?