Hur ska jag någonsin vara säker på dig igen? Jag vill ha den känslan tillbaka, men den känslan sårade för mycket när jag fick reda på allt du gjort mot mig, men hur kan jag säga hur jag känner. Jag skäms för hur jag känner att jag är så kär och det ska man inte behöva göra, men jag skäms att jag är kär i en person som lyckats såra mig så mycket innan, jag vill tro att du förändrats men du måste visa det för mig. Annars går jag bara och mår dåligt.

Ibland är det svårt att släppa taget av vissa personer som betyder så otroligt mycket för dig. Och det är ibland svårt att verkligen släppa in en person igen som en gång i tiden sårade dig så mycket att det fortfarande gär ont bara av tanken på det. Det är svårt att lita på personen igen, och även om ni har era moment då allt känns som paradiset så kommer det andra alltid back to haunt you. Vardagen slår till igen, allt blir som vanligt och paradiset ni nyss upplevde tillsammans känns som bortblåst. Vad gör du när det känns som personen inte uppskattar dig tillräckligt, inte uppksattar det du gör för den eller uppskattar och förstår de känslorna du har för personen? Egentligen borde personen känns precis likadant och du borde kunna uppskatta den personen exakt lika mycket som du själv vill bli uppskattad, men det är svårt att uppskatta någon som sällan ger dig anledning att uppskatta den. Uppskattar personen dig och kanske tre andra på samma gång? Det vet du inte, och du vågar inte heller längre lita på magkänslan eftersom den tidigare haft så fel. Så vad gör du när klumpen i magen inte vill försvinna och inte vill dina känslor det heller, och du vill inte förlora personen som betyder mest för dig. men du vill att personen ska förstå hur du känner och du vill att personen ska vara lika rädd att förlora dig som du är att förlora honom... Men kanske kommer det aldrig bli så, kanske är det bäst att bara walk away, men hur vet du att du klarar av att göra det och hur vet du att du gjort rätt val?

Det går inte på några som helst sätt att förutspå hur livet ska se ut. För allt du gör alla dina beslut du tar i livet påverkar vad som kommer att hända därnest... Hade jag försökt tänka mig hur mitt liv skulle se ut idag för tre år sedan hade jag nog haft en helt annolunda uppfattning. Jag hade inte trott att de personer som står mig närmast idag skulle stå migså nära,  jag trodde inte heller att när jag mötte killen som var trevlig, snäll, charmig och snygg men inget mer att tänka på, att han tre år senare skulle vara min underbara pojkvän, en av personerna som står mig närmast. Jag trodde inte heller att hans bästa kompis skulle bli min nya syster yster, som lär mig både ett och annat, och jag trodde inte att min Underbara B skulle vara den bästa människan och vännen du kan tänka dig. Att jag skulle ha den erfarenhet jag har idag, att jag skulle begå vissa misstag var inte något jag ens hade kunnat fantisera om att jag skulle göra, det är fortfarande svårt för mig att förstå vissa saker. Jag trodde inte att vissa människor som jag trodde stod mig närmast skulle vara så falska och själviska som de faktiskt är, men jag har lärt mig att sluta bry mig om det, för varför lägga ner energi och tid på någon som inte kan göra detsamma tillbaka?

Vad gör du när du går emot dina egna principer? När du begår det misstaget du aldrig trodde eller ens kunde inbilla dig att du någonsin skulle begå? hur går du vidare från detta? vad gör du när du har blivit någon du inte gillar själv?

Jag vet vad jag gjorde och jag vet att det var fel, jag kan erkänna att jag är för feg för att faktiskt stå för mitt misstag, för jag är rädd vad som händer efter... Det är straff nog att jag mår som jag gör, jag tror ingen faktiskt vet hur dåligt jag mår över det, det är som en kniv i magen och gråten i halsen och klumpen i kroppen som inte vill fösvinna, den tynger ned mig. Jag kan låtsas som att allt är okay, men det är det inte och den här gången vad det jag som faktiskt förstörde det. Men jag vill inte att någon ska se att jag förstörde det. Jag vill inte att någons ak märka att jag förstörde det, jag vill laga det innan någon märker att det är förstört. Jag vill inte förlora det jag lever för, det som jag vill leva med, jag kan inte förlora det, inte en gång till.....

Jag satt och tänkte och kom på att de flesta av mina närmaste vänner faktiskt är i ett typ av förhållande med någon. De flesta jag känner har någon att dela vardagen, fredagkvällar eller söndagseftermiddagar med. Det har aldrig varit så för mig innan, att faktiskt de flesta har någon, det måste vara för att det snart är vår...

Våren är nog en av de bästa årstiderna, efter sommaren såklart, alla är glada för att det blir varmare ute, solen skiner och sommaren börjar närma sig, för vissa betyder de studenten, eller bara sommarlov och jobbar du kanske det betyder en lång semester som är väldigt efterlängtat. Alla är glada på våren, du hör fåglarna kvittra, djuren parar sig, om man faktiskt tar en dag för att titta lite extra på djuren så ser du hur fåglarna oftast flyger två och två och leker med varandra, troligtvis har de lite flirtlekar på gång, kaninerna hoppar två och två, och alla vet ju vad som sägs om kaniner, du ser katter och hundar och människor, alla ser lite gladare och lite kärare ut på våren.
Om du tar och tittar på din partner så märker du nog också att ert förhållande blev lite mer kärleksfullt nu på våren igen efter en lite tråkig vinter, ni är båda mycket gladare och det märks, det märks på alla runt omkring en och det märks på en själv.
Våren är till för att göra oss gladare och lyckligare igen efter en lång tråkig och mörk höst och vinter. Våren är till för oss att ta vara på allt, att börja röra oss mer och mer ute kanske ta en långpromenad i solen istället efter många veckors filmtittande när du känt att du inte haft något att göra och vädret tillåter dig inte riktigt att tycka en promenad känns lockande.
Våren är till för oss för att få upp hoppet, många träffar nya människor på våren. Troligtvis är det för att vi är gladare som människor på våren och mer öppna för nya relationer, och en gladare människa är en mer intressant människa, en människa som känenr sig lycklig och öjd med sig själv är även en flirtigare människa.

Våren kommer nog bara med roliga tankar, och den startar tidigare och tidiagre för varje år, och även om det kanske kommer en vecka i april då det blir kallt och snöblandat regn igen så vet vi att det kan bli soligt veckan därpå och att sommaren snart är här, picknickarna är snart här, kvällpromenaderna är snart här, mysiga stunder med personen du gillar i solnedgången är snart här.

Så ännu en helg är över och nu är det tillbaka till skolan igen, men not for long, om lite mindre om en och en halv vecka åker jag till Miami för att njuta av en härlig vecka med pojkvännen, och detta är väldigt speciellt eftersom detta är vår första semester tillsammns på två år tillsammans! Han åker redan om två dagar för att jobba först en vecka, sen är det bara för honom att invänta mig så ska vi ha den bästa veckan tillsammans...

Jag är så trött på vädret här i Sverige, för det första så regnar det nästan varje dag, det blåser och det är kallt, och även de dagarna då solen skiner så blir man lurad för det är ju ändå så iskallt att du fryser till is... Men jag ska inte klaga på solen, för visst för den med sig bättre tider, i fredags så tog jag och bella och avnjöt först en härlig frukost på hennes balkong, då jag köpt med mig frukost, sedan tog vi en promenad runt lötsjön med Carro för att sedan sätta oss och ta ett glas vin vid grönastugan i solen, efter att Carro lämnat oss, blev ett glas vin ännu ett glas och en våffla, sedan bar det av till jobbet, ibland kan en before work vara trevliga dem också, men jag måste nog säga att jag förstår varför de kallas after work.

Men snart blir det strandpromenader i solnedgången, frukost på stranden, goda middagar och härliga shoppingturer i solen och värmen... förhoppningsvis så kommer vädret här i Sverige ha förbättrats betydligt mycket mer när jag kommer hem igen.