Jag vet inte om det är för att jag är sjuk och jag ligger inne i soffan medans alla andra är ute i det fina vädret eller nere på stranden men idag saknar jag mina fina vänner som befinner sig på andra sidan atlanten. Det är så konstigt med tidskillnaden och saken att jag inte bara kan ta telefonen och ringa dem när jag känner för det. Det märks även hur fina vänner man har och hur mycket man uppskattar dem när man är så långt borta. Sen börjar man tänka till, hur vissa människor egentligen tänker. Jag älskar alla mina vänner och jag värdesätter våra relationer, därför försöker jag alltid hålla kontakten med dem, spelar ingen roll om vi är i samma stad, samma land eller på olika kontinenter, på något sätt ser jag till att ha kontakt med dem. För vet jag att mina vänner mår bra, då mår jag bra. Så jag förstår inte hur vissa människor kan vara så dåliga på att höra av sig att bry sig. Ett litet sms eller ett mail det är inte speciellt svårt och tar inte speciellt lång tid. Det visar ju bara vilka som faktiskt bryr sig eller inte. Nu har jag ju då turen att nästan alla mina vänner faktiskt har hört av sig mer än en gång redan och det gör mig glad.

Vår ganska snygga granne kom precis förbi och sa hej. Så vi bjöd in honom på lite drinkar ikväll, dock är jag fortfarande lite sjuk så ska nog inte ut men lite drinkar kan jag säkert få i mig.
Nu sitter Liselott här och slår i soffan, jag ska hjälpa henne packa upp hennes kläder och jag glömde redan bort vad jag ville med det här inlägget, så over and out!